I am as young as I'm feeling.
I onsdags var Magnus släkt på hans mamma sida här och fikade, det var supertrevligt. Magnus mormor bakar så himla gott, dessutom är det ganska så mysigt att tränga ihop sig hemma hos oss. Hur som helst så fick vi frågan "Hur lång tid tog det att komma in i vardagen?"..
.
.
När jag tänker på det, så gick det ALLDELES för fort.
.
Allvarligt talat, här gör man sitt livs resa, har dom lyckligaste dagarna i livet. Sen hinner man knappt smälta det innan verkligheten kommer och biter en i baken. Det är inte alls okej.
.
Men jag tror faktiskt att det grundar sig lite i att man inte ville komma hem och deppa ihop, därför stressade man in i vardagen istället. Jag menar, vilken normal människa börjar jobba efter 2 dagar?!
.
Men nu ska jag framkalla massa bilder idag, sedan ska dom med kärlek sättas in i vårat vackra Thailand foto-album. Så att vi inte glömmer, aldrig ska vi glömma. Fyfaaan vad underbart allting var, mer Thailand åt folket.
.
.
Kommentarer
Trackback
